Sen jag slutade vara aupair har jag varit övertygad om att jag aldrig kommer skaffa barn, ta hand om barn, eller ens gilla ett barn igen... Men så kommer jag hem till Borås och träffar mina barn som jag brukade sitta barnvakt till och upptäcker att alla världens ungar inte är som de bortskämda, skrikande, otrevliga, respektlösa milanesiska skitungarna. Det finns faktiskt goa barn också och det enda det gråter över är att man ska gå hem... Det är ju nästan hjärteskärande..
söndag 26 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar